Jag tror i vissa stunder, att livet
inte har någon mening, jag tror på slumpen, på vetenskapen. Att vi bara hamnade här av ingen anledning alls. Vi kämpar oss igenom livet och dess mot och medgångar, vi styrs inte utav gud inte heller utav ödet.
Vi lever och vi dör, precis som alla andra arter..det finns i värsta fall inget liv efter detta, det blir bara mörkt, tomt, kallt...och
meningslöst.
Men så kan jag tänka som så, att varför finns det då frågor som inte kan besvaras? Vad är universum, varför tar det inte slut, vad är oändlighet? Existerar det?
Är det så att det finns liv på andra planeter? Finns det spöken och en andevärld? Det kommer vi kanske aldrig få veta, men frågan är då, kan det verkligen bara vara en slump allting? Om det nu finns en oändlig rymd, miljarders miljoner stjärnor och oförklarliga fenomen..varför skulle då inte ett liv efter detta vara möjligt?
Vi kanske har fått livet som en gåva, att få uppleva, ta del av och förändra...inte ifrågasätta.